Katastrofer

Det är viktigt att inte enbart förlita sig på den reseförsäkring som ingår i ditt kreditkort. Vid naturkatastrofer eller så kallade force majeure-händelser kan du behöva en separat reseförsäkring eller en utökad kreditkortsförsäkring. Nedan skriver vi om vad som gäller med reseförsäkring i kreditkort vid större katastrofer:

• Vad betyder force-majeure?
• Hur fungerar reseförsäkringar genom kreditkort?
• Hur fungerar försäkringen vid force-majeure?
• Vanlig missuppfattning kring försäkring vid naturkatastrof
• Finns det begränsningar och undantag?
• Tips för att förbereda dig inför resa (Tabell)
• Vanliga frågor och svar

Vad betyder force majeure?

Force majeure är en juridisk term som används för att beskriva händelser bortom människans kontroll. Det brukar ibland översättas till ”Act of God” på engelska kan exempelvis vara en naturkatastrof, krig eller en pandemi. När en sådan händelse inträffar är det inte säkert att du kan fullfölja dina vanliga avtal och försäkringar då en av avtalsparterna kan bli befriade från sitt ansvar.

Hur fungerar reseförsäkringar genom kreditkort?

Många kreditkort erbjuder en reseförsäkring i samband med att du tecknar kortet. Dessa försäkringar kan till exempel täcka förlorat bagage, sjukhusvistelse utomlands eller ge dig ett extra avbeställningsskydd. Det är viktigt att noggrant kontrollera vad som ingår, eftersom många kreditkortsföretag använder dessa försäkringar som ett säljknep. Det är inte säkert att de har ett fullgott skydd för övermäktiga händelser.

Hur fungerar försäkringen vid force majeure?

När det sker en force majeure-händelse är det viktigt att du är påläst gällande försäkringsvillkoren. Det är endast ett fåtal reseförsäkringar som täcker det som är ”bortom människans kontroll”. Desto färre är det inom resekortförsäkringar. Du kan jämföra olika försäkringar hos kreditkortsajter, likt Kreditkortguiden, Compricer eller Konsumenternas för att se om de täcker eventuella force-majeure händelser. 

Vanlig missuppfattning kring försäkringar vid naturkatastrofer

Många missuppfattar att alla kreditkortsbaserade försäkringar täcker naturkatastrofer. I verkligheten varierar skyddet stort mellan olika kort, och många har ”force majeure”-klausuler som undantar ersättning vid okontrollerbara händelser.

De flesta kortförsäkringar täcker inte avbokningar vid naturkatastrofer, och i vissa fall gäller försäkringen bara om en officiell varning utfärdats före resan. Därför är det viktigt att jämföra villkoren noga och kontakta ditt försäkringsbolag om du är osäker, (läs vidare i vår andra artikel).

Finns det några begränsningar eller undantag?

Ja, det kan finnas betydande begränsningar när det gäller ersättning vid naturkatastrofer. Till exempel kan försäkringsbolag välja att inte betala ut ersättning om:

• Det har utfärdats en varning av myndigheter och du reser trots att du har blivit avrådd.
• Försäkringen undantar specifika regioner som anses ha högre risk för naturkatastrofer.
• Försäkringen inte täcker vissa kostnader, som exempelvis skador på ditt hotell eller din personliga egendom som orsakats av katastrofen.
• Du eller någon i ditt resesällskap blir sjuk eller skadad till följd av naturkatastrofen.

För att undvika överraskningar rekommenderas det att alltid dubbelkolla villkoren och fråga ditt försäkringsbolag om råd innan du påbörjar din resa.

Tips för att förbereda dig inför resor till riskområden

Vi tipsar dig hur du ska gå tillväga om du eventuellt behöver besöka ett område som kan påverkas av naturkatastrofer och således force-majeure händelser. Här får du information både om försäkringar, men även annan information som kan vara nyttig. 

Vanliga frågor och svar om reseförsäkring med kreditkort vid Force Majeure

Täcker kreditkortets reseförsäkringar en avbokning vid naturkatastrofer?

Nej, de flesta kreditkortsbaserade reseförsäkringar täcker inte avbokningar av resor på grund av naturkatastrofer. Dock finns det ett fåtal kreditkortsbaserade reseförsäkringar som täcker. Bästa sättet är att jämföra de olika korten och dess försäkringar. 

Vad är en force majeure-händelse?

En force majeure-händelse är något som människan inte kan kontrollera. Det kan till exempel vara ett krig, en naturkatastrof eller en pandemi.

Vilka begränsningar ska jag vara uppmärksam på om jag har reseförsäkring via kreditkortet?

Vanliga begränsningar som du bör vara uppmärksam på är händelser i riskområden och utebliven ersättning för förlorade nätter på hotell eller annat boende.

Är det värt att skaffa en extra fristående reseförsäkring?

Ja, det är speciellt värt om du reser till ett högriskområde. En fristående försäkring kommer ge dig bättre skydd och täcka fler aspekter vid en eventuell force majeure.

Ibland händer det en olycka, och oavsett om den är liten eller stor är det alltid jobbigt. Som tur är finns det en hel del försäkringar som kan vara bra att ha i olika situationer. Men det finns också många försäkringar som du inte alls har någon användning för.

Försäkringar du måste ha

Hemförsäkring

En hemförsäkring är det allra viktigaste du kan ha, och den är ett absolut måste. Den innehåller flera olika delar. En av dem är det grundläggande skyddet för dina ägodelar, och en annan är ett skydd om du till exempel skulle bli rånad eller krävd på skadestånd. Det ingår även ett rättsskydd som innebär att du kan få ersättning om du måste anlita en advokat. Den sista delen i hemförsäkringen skyddar dig utomlands.

Det spelar ingen roll om du bor i villa, bostadsrätt, hyresrätt eller hyr i andra hand. Du måste ha en egen hemförsäkring ändå. Bor du i villa måste du även ha en villaförsäkring för att skydda tak, väggar och golv.

Trafikförsäkring

Trafikförsäkring är ett krav om du har ett fordon. Den täcker skador både på personer och fordon, och det är väldigt viktigt att du skaffar trafikförsäkring samma dag du blir ägare av till exempel en bil.

Om du inte har någon trafikförsäkring måste du betala en avgift som är många gånger högre. Du bör även ha hel- eller halvförsäkring på bilen, utöver trafikförsäkringen. Den kan ge dig ersättning vid brand, stöld, skador och mycket annat. Det kan bli stora kostnader om du inte har rätt försäkring när olyckan är framme. Du kan ta ett lån hos en låneförmedlare för att snabbt betala en stor utgift, men det är bättre att se över försäkringarna innan något händer.

Försäkringar som kan vara bra att ha

Sjuk- och olycksfallsförsäkringar

Vem som helst kan bli sjuk eller få nedsatt arbetsförmåga, vilket kan innebära ett stort inkomstbortfall och merkostnader. Samma sak gäller olyckor, och då kan en sjuk- och olycksfallsförsäkring göra stor skillnad.

Djurförsäkring

Vård- och medicinkostnader för husdjur kan kosta tiotusentals kronor om ditt djur inte är försäkrat. Priserna för en djurförsäkring varierar mycket. Det beror på vilket slags djur det handlar om, vilken ras det är och hur gammalt djuret är.

Barnförsäkring

Den som har barn bör ha en barnförsäkring. Barn är redan försäkrade på skoltid genom kommunen, men de behöver en separat barnförsäkring för olyckor och sjukdomar som sker utanför skoltid.

Livförsäkring

En livförsäkring kan ge dina efterlevande ekonomisk trygghet om du skulle avlida i förtid. Det kan till exempel säkerställa att familjen kan bo kvar i hemmet.

Försäkringar du kan strunta i

Produktförsäkringar

Försäkringar för separata elektroniska apparater är helt onödiga, eftersom de redan täcks av konsumentköplagen samt din garanti och hemförsäkring. Om du ändå känner att du vill ha något mer skydd så är det bättre att teckna en drulleförsäkring till din hemförsäkring.

Reseförsäkringar

Separata reseförsäkringar kan också vara onödiga. Många har redan ett skydd genom hemförsäkringen. Dessutom ingår avbeställningsskydd i de flesta kortföretag, så om du betalar resan med kort behöver du inte köpa till något separat skydd.

ID-stöld

En separat försäkring för skydd mot identitetsstöld brukar vara ganska dyrt, och det är sällan du får ersättning för ekonomisk förlust vid ID-stöld. Dessutom ingår ID-skydd i de flesta hemförsäkringar.

Tsunami är en av de naturkatastrofer som kan ställa till med stora skador och även dödsfall 100-tals kilometer bort från där de först skapades. En tsunami kan uppstå efter en jordbävning, ett vulkanutbrott, efter en storm eller då en meteorit slår ned i havet. Det är vanligast att jordbävningar som sker under havsytan är orsaken till att tsunamis skapas. En tsunami kan färdas under havsytan på djupt vatten i 100-tals kilometer med en hastighet på över 700 km/h. Det innebär att det inte tar speciellt lång tid innan en tsunami når kusten i andra länder 100-tals kilometer bort. Trots att en tsunami färdas med en enorm hastighet och kraft under havsytan på djupa hav så kommer man sannolikt inte veta om att man passeras av en tsunami om man befinner sig på havet i en båt.

Det är först när en tsunami närmar sig land, där vattnet är grunt, som jättevågorna skapas som sedan slår in över land. Normalt är inte den första vågen den största utan en tsunami skapar normalt ett flertal vågor där den 3, 4 eller 5:e vågen brukar vara den största och som skapar mest förödelse då den når land. Normalt blir det flest dödsfall efter en tsunami cirka 30 minuter efter en jordbävning, om tsunamin hinner nå land, eftersom det inte finns någon tid att hinna evakuera. Om man är med om en jordbävning och befinner sig nära en havskust bör man alltid ta det säkra före det osäkra och söka skydd på högre höjder.

Det finns ett flertal kända tsunamin som varit stora, om man ser till höjden på de vågor som skapas. Det finns en myt att världens största tsunami skapades i Lituya Bay i USA på 1950-talet, då ett jordskred fick 30 miljoner kubikmeter landmassor att hamna i havet. Den vågen sägs att varit 543 meter hög. Dock är det inget som har bekräftats eftersom det inte fanns någon som såg denna tsunami. Den största våg som har skapats av en tsunami och som har kunnat uppmätas är den jättevåg som slog in över Alaska år 1958. Den jättevågen hade en höjd på hela 30,5 meter. Utanför Nya Zeeland har man också uppmätt en jättevåg som skapats genom en storm och som hade höjden av 23,8 meter.

Det sägs att världens största tsunami skapades av en meteorit för 3,5 miljarder år sedan. Denna tsunami anses ha varit så pass omfattande att den slog ut allt liv på jorden. Men även det är bara spekulationer.

Tsunamin som gjort mest skada

Världens största jordbävning som inträffade 16 mil utanför Chiles kust den 22 maj 1960 sägs ha skapat vågor som varit 25 meter höga då de slog in över Chiles kust. Tsunamin fortsatte sedan sin färd och 22 timmar senare slog jättevågor in över Japans kust. Den tsunami som orsakat mest skada under modern tid anses nog vara den tsunami som skapades efter jordbävningen i indiska oceanen år 2004. Uppemot 230 000-300 000 personer fick sätta livet till i ett flertal länder, varav 131 000 personer dog direkt på den indonesiska ön Sumatra, som dränktes i jättevågor redan 15 minuter efter jordbävningen.

En tsunami uppstår efter att det har skett en jordbävning eller ett jordskalv under havsytan men kan också uppstå efter ett vulkanutbrott eller då en meteorit slagit ned i havet. När det sker en jordbävning i havet så kan havsbotten tryckas upp av kraften vilket gör att havsytan höjs. En förhöjning av havsbotten på några meter innebär att havsytan höjs några decimeter. När vattnet kommer i rörelse så kan vågen vandra långa sträckor över havet i över 700 km/h och bli flera 100-tals kilometer bred. Så länge tsunamin befinner sig på djupt vatten märker man inte av den, inte ens om man skulle färdas med ett fartyg genom tsunamin. På djupt vatten är tsunamin som krusningar på havsytan och syns knappt. När sedan tsunamin närmar sig land och havet blir grundare så byggs det upp jättevågor.

När jättevågorna slår in över land kan dessa ha byggts upp så att de har en höjd på flera meter. Den jättevåg som slog in över den indonesiska ön Sumatra i samband med jordbävningen i indiska oceanen år 2004 hade en höjd på hela 25 meter och slog sönder allt i dess väg. 131 000 personer dog på ön Sumatra till följd av tsunamin och totalt dog cirka 230 000-300 000 människor i länder som låg 100 tals kilometer från jordbävningens epicentrum. Båtar, bilar och annan egendom lyfts upp och förflyttas en lång sträcka in över landet. De personer som inte dör då jättevågen slår in över land dras istället med tillbaka då vattnet sugs tillbaka till havet och drunknar.

En av de värsta jordbävningarna i modern tid inträffade i indiska oceanen år 2004 och var den tredje kraftigaste jordbävningen någonsin. Jordbävningen i indiska oceanen uppmätte hela 9,3 på Richterskalan. Den kraftiga jordbävningen följdes sedan upp av ett stort antal efterskalv i flera månader efteråt där det kraftigaste efterskalvet hade en magnitud på hela 5-7 på Richterskalan. Två månader efter huvudskalvet skedde ett efterskalv med en styrka på 8,6 på Richterskalan, vilket ledde till ytterligare 1 000 nya dödsfall.

Jordbävningen i indiska oceanen inträffade strax utanför den indonesiska ön Sumatra klockan 08:00, lokal tid, den 26 december år 2004. Det var en så kallad undervattenjordbävning vilket innebar att det inte ledde till så stora känningar i länder runt omkring. Värst drabbat var Indonesien och då främst staden Aceh på ön Sumatra där uppskattningsvis 131 000 personer dog direkt och indirekt av jordbävningen och den efterföljande tsunamin. Vågorna som slog in över land på ön Sumatra var upp till 25 meter höga, vilket kan jämföras med den våg som nådde Thailand som var cirka 10 meter hög. Det fanns inte heller någon tid att skydda sig mot tsunamin eftersom det bara tog cirka 15 minuter innan den första, stora vågen nådde ön Sumatra.

Tsunamin efter jordbävningen i indiska oceanen

Tsunamin efter jordbävningen var helt oväntad. Normalt brukar en jordbävning som sker i havet spridas ut så att det inte sker några större förändringar av havsytan. Jordbävningen i indiska oceanen gjorde att det skapades en förhöjd havsbotten på en sträcka av hela 1 200 kilometer, vilket ledde till att vattenytan höjdes över en lång sträcka och därmed bidrog till en våg som var 1 200 kilometer lång. Precis vid jordbävningens epicentrum höjdes havsbotten med 12 meter vilket innebar att vattnet trycktes upp så att även havsytan höjdes. Det var tsunamin som bidrog till att så många människor fick sätta livet till i ett flertal länder som bland annat i Thailand, Indien, Sri Lanka och framför allt i Indonesien.

Den jättevåg som skapades transporteras hundratals kilometer. 2 timmar efter jordbävningen så sögs vattnet från Thailands stränder bort vilket skapade stor förvåning och förvirring. 25 minuter senare slog den första jättevågen, som hade en höjd på cirka 10 meter till. Vågen drog in över Thailands stränder och och krossade allt i dess väg. De personer som inte dog direkt när vågen dränkte turistorter som Phuket, Khao Lak, Krabi och Phi Phi Island drogs istället med ut till havs när vattnet drog sig tillbaka och drunknade. Det värst drabbade området var Khao Lak, där den första jättevågen slog till. Totalt dog det 8 400 personer i Thailand varav cirka 2 400 personer var turister. Sverige var det land, utanför Thailand, som drabbades hårdast av tsunamin som slog till mot Thailand. Hela 542 svenska omkom och cirka 1 500 skadades i Thailand då tsunamin slog till.

Totalt uppskattar man att tsunamin krävde cirka 230 000-300 000 liv medan miljontals människor skadades. Cirka 5 miljoner människor förlorade sina hem och sina ägodelar i tsunamin.

Harrisburg kärnkraftsolycka inträffade den 28 mars år 1979 och uppstod på grund av den mänskliga faktorn och efter hel del missbedömningar som ledde till flera ödesdigra beslut. Kärnkraftverket Three Mile Island, som ligger strax utanför Harrisburg i staten Pennsylvania i USA och bara 20 mil från Washington DC, kunde ha orsakat en katastrof av enorma mått. Som tur var så lyckades man begränsa utsläppet av radioaktiva ämnen till ett minimum. Detta gjorde att mängden av radioaktiva ämnen utanför kärnkraftverket inte var tillräckligt höga för att skada människor eller djur.

Efter Harrisburgsolyckan har det skett två ytterligare kärnkraftsolyckor med fara för omgivningen, dels i Tjernobyl, Ukraina, år 1986 och dels i Fukushima, Japan, år 2011. Både dessa olyckor klassade som en 7:a på olycksskalan, vilket är den högsta klassificeringen i samband med kärnkraftsolyckor.

Harrisburgolyckan

Harrisburgsolyckan uppstod genom ett missförstånd. En mätare indikerade att en vattenventil hade stängts efter en service men ventilen hade istället fastnat i öppet läge. Det gjorde att man uppfattade att massor av vatten forsade in för att kyla reaktorn och man fattade då beslut om att manuellt släppa ut kylvattnet så att inte reaktorn skulle skadas. Men det fanns inget kylvatten som forsade in, allt var bra, men när vattnet manuellt släpptes ut så försvann allt kylvatten och reaktorn blev upphettad. Utöver detta skedde ytterligare felbedömningar av situationen som ledde till att man tog flera felaktiga beslut, vilket förvärrade situationen ytterligare.

Till skillnad mot naturkatastrofer så kunde, med facit i hand, Harrisburgsolyckan ha undvikits om det hade funnits bättre instruktioner, fler kontrollsystem och fattats bättre beslut. Som tur var så ledde inte olyckan till att några större mängder radioaktiva stråldoser släpptes ut i omgivningarna. Detta innebar att Harrisburgsolyckan inte krävde några dödsfall eller förorsakade några skador för de boende i området. Men det hade kunnat sluta mycket värre men som tur var fick man kontroll över situationen så pass snabbt så att det inte uppstod någon större härdsmälta.

Harrisburg 1979

Innan Harrisburgolyckan så ansåg man det vara helt osannolikt att det skulle inträffa någon större kärnkraftsolycka eftersom man ansåg att säkerheten för ett kärnkraftverk vara mycket rigorös. Med det visade sig vara fel samtidigt som man också glömde bort den mänskliga faktorn. Vid samtliga kärnkraftsolyckor som skett så har dessa förvärrats på grund av missbedömningar i samband med avläsningen av kontrollsystemen. Man har tagit för givet att systemen inte kan visa fel men det har också funnits en brist i informationen kring hur kontroller ska ske när ett system indikerar att ett fel har uppdagats.

Harrisburgs kärnkraftsolycka var grunden till att en mängd nya säkerhetsföreskrifter och studier genomfördes för att förbättra säkerheten på ett kärnkraftverk. Det ledde också till att bland annat Sverige ställde krav på kärnkraftverken om att alla utsläpp skulle filtreras. Detta för att den radioaktiva strålningen inte skulle släppas ut i omgivningen om det skulle inträffa en olycka. Harrisburg var den första kärnkraftsolyckan i världen och klassades som en 5:a på en skala av 7, vilket är riskkategori olycka med risk för skada på omgivningen.